tisdag 23 juni 2015

"Maze runner: I vansinnets öken"

Av James Dashner

Förlag: Semic
Utgivningsår: 2010 (Engelska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 359 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 11+
Serie: Maze runner, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The scorch trials
Andra delar i serien: I dödens labyrintI dödens stad, I solstormens spår, The fever code Filmer: The maze runnerThe scorch trials
Annat: 

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar

Handling: Flykten från labyrinten var bara början... Efter att de lyckats ta sig ut från labyrinten trodde Thomas att han och de andra skulle få sina liv tillbaka. Men ingen av dem visste vilken sorts liv som väntade dem. Nu vet de. En bränd jord, förstörd av klimatförändringar och sjukdom. En värld av kaos. Flykten är långt ifrån över. De har två veckor på sig att korsa en förbränd öken. Och de fasansfulla syner de får se och farorna de möter är sådant som aldrig går att glömma. För den som överlever. Ska Thomas och hans vänner någonsin bli fria? Finns gåtans lösning bland Thomas förlorade minnen?

-Bokens baksida

Omdöme: Det var ganska längesedan jag läste del ett i serien och det gjorde att jag inte hade ett så färskt minne kring alla händelser, men jag hängde ändå med och mindes saker allt eftersom. Jag tycker definitivt att det här är en bra uppföljare till del 1, men de skiljer sig ändå väldigt mycket ifrån varandra. Den här boken är enligt mig mycket "våldsammare", medan del 1 inte var så brutal och överdriven och lite mer som en deckare då och då.


Den här boken har ett språk med bra flyt och den är skriven på ett humoristiskt sätt i dialogerna, vilket är bra. Bokens handling är bra, men ibland kan den bli lite för invecklad och överdriven när en massa konstiga saker händer. T ex (Spoiler) blev det väldigt förvirrande när "Råttan" snackade en massa om att de inte kunde tro på allt de såg, för det kunde vara på låtsas och då visste man aldrig om det som hände egentligen hände... (Slut på spoiler) Handlingen är väldigt intressant, spännande och delvis underhållande och humoristisk. Jag gillar att Thomas hela tiden minns lite mer från sitt tidigare liv, för det gör att man själv kunde vara med och försöka lösa gåtan med allt.

Bokens karaktärer tillför mycket till boken, men ibland tycker jag att det kan bli lite för många personer att hålla reda på. Då hinner man inte "lära känna" de som egentligen verkar ganska intressanta, för det blir ju så att man fokuserar mest på huvudpersonerna som det handlar mest om. Karaktärerna är i alla fall välgjorda och alla har så bra humor och är så olika. Jag har fastnat mycket för flera av karaktärerna och det är svårt att välja en favorit just eftersom att alla är så olika. Thomas är såklart den karaktär som man lär känna mest och det är nog han och Minho som är mina favoriter. De är väldigt smarta och tuffa och båda har ett sådant härligt sinne för humor vilket gör att man ofta skrattar när man läser. Även fast Minho ofta kan vara lite småelak mot de flesta, bryr han sig verkligen om alla egentligen och när det gäller och det gillar jag med honom.

Enligt mig är det här en helt okej fortsättning på del 1 i serien, även om jag gillade första boken mer. Den här boken var enligt mig lite för våldsam, brutal, invecklad och överdriven ibland. Det fanns inte heller lika stor möjlighet att själv vara med och försöka lösa gåtan kring vad som hände. I I dödens labyrint, kunde man själv vara med och försöka lista ut hur de skulle ta sig ut ur labyrinten, vilket gjorde en mer deltagande i boken. Jag rekommenderar boken till ungdomar som gillar spännande äventyrsböcker, som tar väldigt snabba vändningar och ofta vänder upp och ner på allt man trott!

Betyg:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få. Jag svarar på allt!
//Lexie