söndag 16 augusti 2015

Filmrecension: "Insurgent"

Jag har äntligen sett Insurgent och det för några dagar sedan. Det har blivit många filmrecensioner här den senaste tiden, men jag tar väl ikapp några filmer som jag inte hinner se när det är skola. Och Insurgent kunde jag faktiskt inte se pga 15-årsgränsen. Helt ärligt kom jag inte ihåg så mycket från boken, som jag läste förra sommaren. Här är min recension. Och ja, som tidigare filmrecension, det här blir mer en liten jämförelse och speciella tankar kring filmen och i bokrecensionen har jag skrivit mer om handling, karaktärer och sådant. Och om du inte läst de här böckerna, spoilers förekommer!

Till att börja med: Varför 15 år? Det är inte någon våldsam film eller så, fast jag tror nog jag vet svaret. Man vill nog inte att 7-åringar ska kunna kolla på filmen ens med vuxet sällskap och då blir det 15 år i gräns. Synd. Som sagt är det ingen våldsam film och det tycker jag är bra. Visst, det förekommer våld, men jag tycker att det kan bli lite tråkigt när det överdrivs, vilket det inte gör här trots den ganska våldsamma boken.


Jag tycker att boken har gjorts om bra till film och jag minns inga speciella delar som inte är med, men vissa händelser har det ändrats lite på, vilket är ganska självklart. Jag tycker att skådespelarna passar till sina roller och alla miljöer är skickligt uppbyggda. Jeanines skådespelare passar verkligen bra. Hon ser riktigt (förlåt) ond och sådär läskigt perfekt ut. Precis så hon beskrivs i boken. Även de olika falangernas miljöer är bra gjorda och även de falanglösas. Något jag verkligen gillar med den här filmen är att flera repliker är tagna direkt ifrån boken och då känner man igen det mer. Annars brukar ju det mesta i dialogerna ändras, men här var flera repliker faktiskt "original".

Jag tycker om Tris och Tobias och deras kärlek som känns väldigt realistisk. Något jag konstigt nog störde mig på är att den hela tiden är så perfekt. I boken kom bråk, lögner och annat dem emellan och då blev man mer involverad i det hela och ville verkligen att de skulle bli ett par igen, medan de i filmen lever lyckliga (i den mån de kan), vilket inte heller är så dumt. Men, jag tycker bara att det känns för perfekt och inte så verkligt.

En annan sak som jag saknade i boken är Tris vänskap med Uriah, Marlene, Lynn, Zeke, Christina och... var det någon mer? Jag vet att några (minst) de personerna finns med, men deras vänskap uppmärksammas inte så mycket i filmen, vilket jag tycker är synd. Det kunde gjort filmen mer känslosam och inte så torr.

Filmens slut var "rätt", men jag tycker ändå att det borde varit lite mer som i boken, fast det var ändå nästan likadant. Filmen är väldigt välgjord och den skiljer sig inte mycket från boken och de flesta känslorna är de samma även om just vänskap och kärlek har tagits lite ur fokus i filmen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)