tisdag 16 februari 2016

"Korsad"

Av Ally Condie

Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2011 (Engelska) 2013 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 366 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Matchad-trilogin, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Crossed
Andra delar i serien: Matchad, Utvald
Annat: 

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar 

Handling: Du vet vad du måste göra. Slåss för SANNINGEN. Fly för FRIHETEN. Stå upp för KÄRLEKEN. I gränslandet mellan det kliniskt rena och det rebelliskt vildvuxna pågår en strid större än livet själv. Samfundet vill äga dig, ditt liv, ditt allt. Hur mycket är du beredd att offra för att följa ditt hjärta?
-Bokens baksida

Omdöme: Det är något konstigt med den här serien, för trots att handlingen och själva grejen med allt är något störande, vill jag ändå fortsätta läsa. Det är jobbigt hur naiva alla är och världen de lever i går någonstans lite till överdrift och egentligen är det inte en så bred handling. Första boken var bara i princip Cassia-Ky. Nu kretsar inte allt runt dem på samma sätt, men den här boken har inte heller mycket till handling. Det händer knappt något, utan de bara vandrar runt och läser dikter och det är först i slutet det blir någon slags spänning. Fast av någon anledning stör det här mig inte så mycket, då.


Bokens språk är egentligen inte så himla speciellt, men det är ändå bra, i sin enkelhet. För det är enkelt språk som passar för de flesta. Jag gillar de många dikter som finns med, för de ger ett större djup, samtidigt som det är intressant då de får en betydelse för handlingen. Språket är som sagt inget märkvärdigt, men det funkar bra till den här boken. Egentligen gillar jag inte stilen så mycket. Det är en så bra serie, men den hade varit ännu bättre med ett mer utstickande språk. Däremot vet jag inte vad som är fel med språket, för det har beskrivningar och känslor, men är inte så personligt, utan mest platt.

Karaktärerna är dock riktigt välgjorda och man märker direkt att det är där författaren valt att fokusera mycket. Handlingen i all ära, men den kretsar som sagt mest kring karaktärerna och deras utveckling, vilket inte är fel eller dåligt i sig, då det är så häftiga karaktärer. Dock är det alltid roligt med en bredare handling där det händer lite mer. Fortfarande kan jag irritera mig på Cassia och hur naiv hon är, men det är inte utan anledning författaren har skapat henne så. Att Ky däremot vet så mycket och berättar för henne gör att hon känns ännu mer barnslig än innan, vilket stör mig. Annars är deras historia väldigt fin och med alla dikter och ord gör det att det känns väldigt djupt.

För att sammanfatta: Storyn är inte helt unik, men att ha karaktärsutvecklingen i fokus gör boken något unik. Ibland blir det lite mycket där och själva handlingen glöms nästan bort, men det är ändå intressant läsning. Dessutom är det ett enkelt, men ändå bra språk. Fina dikter och tankar gör det så vackert, utan att bli tungt. Egentligen vet jag inte varför jag gillar boken, men gillar den gör jag...

Betyg:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)