onsdag 18 maj 2016

Läser mina gamla texter...

Hej! Idag kommer ett lite annorlunda inlägg.

Har inte ni också sett massor av youtubers som gör videos i stil med "Tittar på mina gamla videos"? Då de skämmer ut sig själva genom att kolla på flera år gamla videos... Så slog det mig att jag kunde göra en variant på det. Eller nja, det var inte riktigt så. För några dagar sedan gjorde jag "Would you rather-taggen" och en fråga fick mig att tänka på alla mina gamla sagor. Sedan kom jag på att det blev lite som det youtubers brukar göra.

För det är nämligen så att jag i princip alltid velat bli författare, åtminstone i min barndom. Så jag överproducerade berättelser. Sällan blev de klara och de som faktiskt blev klara är riktigt usla. De andra hade faktiskt kunnat bli bra om jag hade skrivit klart dem. Känns dock lite för sent att ta vid där jag slutade för flera år sedan nu, men det skulle vara lite kul.

Så nu tänkte jag helt enkelt visa er några av mina gamla berättelser, då detta är en bokblogg och inte en youtubekanal. Jag har nämligen smarta föräldrar som sparat alla mina kreationer i stora lådor. Allt från matteprov till mina sagor. Så allt finns kvar. Är det bra eller dåligt? Hmm... Nej, nu kör vi igång!

Vi börjar med en saga jag påbörjat men inte skrivit klart (hoppas jag - annars var jag helt knäpp). Jag vet inte riktigt när den är skriven, men för min egen stolthets skull säger jag att det var ca 6-7 år sedan. Tror det kan stämma rätt så bra, för jag minns att jag hade det här blocket jag skrivit på när vi var i Indien och de var i slutet av 2009 och början av 2010. 

På den här tiden hade man inte heller lika stor tillgång till datorer, så det här är handskrivet. Då det är något otydligt skriver jag av alla texter, utan att för dens skull förändra någonting. Ni kan också få lite bilder på texterna. 



(Ingen titel)

Del 1


En gång för länge sedan.

Zzzz Kalle somnade, Jiiill höhe va vad de. Det är bara jag, Nelly jaha, oj va rädd jag blev. Gör aldrig om de där. Men varför är du här. Ja såg en mys.....tisk vad va de de är någon som kommer. Det är nog bara min mamma hon kanske ska kolla om jag sover höhe vad ska jag göra låtsas sova vet ja. Smart idé du får gömma dig, okej. Det är bara mamma huhe. Har hon gått Jill. Ja det har hon. Men vad var det du ville. Ja så här var de. Nelly du kan komma fram nu. och de kan jag med. Så här var de, förlåt att jag avbryter dig men.... hur kom du in hit, fönstret var öppet, jaha men nu berätta. Så här var de, jag kunde inte sova i natt. Jag tänkte hämta min bok som låg i fönstret och när jag ändå var vid fönstret tänkte jag kolla ut hur mörkt de var. Men det var inte mörkt alls! jag höll på att bli bländad. De var en ficklampa, en svart gestalt höll i den och i andra handen höll gestalten.... en glasskartong! Alltså tänk vad konstigt att gå mitt i natten med en glasskartong i ena handen.

Del 2


Den saken måste undersökas, Nelly. Men hur, vi måste spionera. Nelly kom du ihåg hur han såg ut. Pojke eller flicka. Det var nog en flicka tror jag, hur var hon klädd kjol och munkjacka. Hårfärg rödbrun.


Kommentarer: Okej, nu hoppas jag att det var längre sedan än 2009/2010 jag skrev det här. Vet ni hur många gånger jag läst om den här texten för att försöka förstå? Läsförståelse på högskolenivå. Jag förstår dock fortfarande ingenting. Skriker Kalle på Jill först och då kommer Nelly som sett gestalten? Och man förstår ju inte vem som pratar! Jag kunde stava till idé och gestalt, men inte skriva dialoger, använda punkt eller andra skiljetecken eller stora bokstäver. Okej. Och vad tusan ska "höhe" och "huhe" betyda? Och vad är grejen med glassflickan? Jag förstår helt ärligt nada.

Nästa saga är en sådan här klassiker där man fick en bild som man skulle skriva en saga till. Det är någon form av skoluppgift och datumet är 11 november 2008. Då måste jag ha gått i ettan. Känns ju lite bättre än förra texten. 

(Ingen titel)


Det var en gång en pojke och en flicka som var ute i skogen och kikade på fåglar. De såg en fågelunge som var ledsen. De lät den vila och sen vaknade fågelungen. och sen levde de Lyckliga i alla sina dagar.


Kommentarer: Är det bättre eller sämre än förra? Hmm... Måste säga att jag var en smart unge - skriv stort så behöver du inte skriva så mycket. Några år senare blev det tvärtom. Handlingen är ju väldigt fin, alltså. Min barndom måste ha varit så lycklig om jag trodde att det här var lycka. Låt en ledsen fågelunge sova och sedan kan du leva resten av livet i lycka! Jag måste också ge mig själv en eloge för att jag stavade allt rätt förutom ett ord och bara på ett ställe missade jag stor bokstav. Mycket bättre än den innan. En till eloge - mina fina i:n med stjärnor!

Här har vi ingen titel heller. Har aldrig varit bra på det där med rubriker. Det tar man sist - om man hinner. Här finns inte ens något datum, men med tanke på handstilen tror jag den skrevs i samma veva som den innan. Önskar dock att det var långt innan med tanke på stavningen.

(Ingen titel)


Det var en gång en flicka. Som Jik med sin hund och sin Barnvagn. då möte hon en pojke. och sen Jik dom till Parken. och Lekte Med hunden. och sen Jik dom hem igen. och då hittade dom en Pojke till. som Jömde sig Bakom ett träd. och sen Levde dom Lyckliga i alla sina dagar. slut

Kommentarer: Helt klart skriven i samma tid som den innan, dels beroende på i:na, men också temat i handlingen. Här blir man lycklig för livet för att man hittar en pojke som gömmer sig bakom ett träd. Ska jag vara glad eller ledsen för att det var så jag trodde världen fungerade när jag var ca 7 år? Synd om "flickan" som tydligen blivit mamma i väldigt tidig ålder också. Jag älskar att jag hade lärt mig att skriva, men inte kunde göra alla små bokstäver än. Det blir lite av en blandning. Sedan är det väldigt synd att jag inte kunde stava till det ord jag använde mest...

Vi fortsätter med ännu en "skriv-en-saga-till-bilden-saga". Den här är från 19 maj 2009. Bara några månader efter de andra...

(Ingen titel)


Det var en gång en ko som gick och betade i sin hage. En dag kom två pojkar som skulle tälta där. De visste inte inte att man inte fick tälta i hagar. Mitt i hagen satte de upp tältet. De slängde en massa skräp utanför. De tänkte inte på att de var mitt i en kohage och de visste inte att kon stod
utanför tälte men en natt hörde de en ko. De öppnade tältet och det såg allt skräp det slängt ut och en skylt som det stog tätning förbjuden på. De ångrade sig jättejättemycket. Snipp snapp slut så var denna saga slut!

Kommentarer: Hur mycket kan man utvecklas på ett halvår? Mer än det här? Tveksamt! Jag blir nästan stolt när jag ser det här. Vi kan bortse från den taskiga meningsbyggnaden och lite stavfel. Annars är det här A+, skulle jag säga. Handlingen har ett budskap, jag har använt stor bokstav och punkt, och titta bara på sista meningen! Den här meningen förstår jag dock inte: "...de visste inte att kon stod utanför tälte men en natt hörde de en ko." Lite konstig... Och vad är det för "det" som gör saker där i upploppet (!) av sagan?

Jag hoppas ni blev något underhållna av det här inlägget, så jag inte förlorade all min stolthet i onödan. Måste dock erkänna att det var ganska roligt att läsa de här gamla texterna... Höhe, huhe!

Ps. Som ni märkt blev det tyst några dagar här, vilket beror på att jag idag haft ett stort NO-prov. Nu är det över, men nu ska jag istället på övernattning med klassen, men i helgen är jag förhoppningsvis tillbaka igen! Ha det bra så länge!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få. Jag svarar på allt!
//Lexie