torsdag 9 juni 2016

"En annan"

Av David Levithan

Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: 2015 (Engelska) 2016 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 342 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13-18
Serie: Everyday, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Another day
Andra delar i serien: Six earlier days (0.5), Jag, En, Någon dag
Annat:

Handling: Rhiannon vet vem hon är, och vem hon vill vara med. Hur dryg Justin än kan vara, är det ändå de två. Men en morgon är Justin inte som vanligt. Rhiannon känner att han för första gången verkligen ser henne, och de tillbringar en fantastisk, romantisk dag tillsammans. Dagen därpå är Justin sitt vanliga svårtillgängliga jag, och Rhiannon förstår ingenting. Hon börjar ifrågasätta deras relation, och hela sitt liv. På en fest träffar hon Nathan, och något med honom känns bekant. De börjar mejla med varandra, men när de ska ses möts Rhiannon istället av en tjej som heter Megan. Och hon berättar det mest osannolika Rhiannon någonsin har hört ...
-Handling från bokus.se

Omdöme: Att läsa En annan är som att se om en favoritfilm. Man känner igen det mesta, men ändå blir upplevelsen en helt annan. Man lägger märke till nya saker, vilket förstärker uppskattningen. Man minns något man glömt och berättelsen får ännu bättre fäste. Jag trodde att det skulle vara tråkigt att läsa den här boken, då den är i princip samma bok som Jag, En, men från ett annat perspektiv. Så var det inte. Att följa Rhiannon är intressant på ett annat sätt än att följa En, och dessutom fick jag återuppleva allt det fina. För det är en fin och lärorik handling. Om kärlek, kön, personlighet, och livets stora frågor. Annorlunda upplägg också - att återberätta en bok från ett annat perspektiv.


Språket är inget jag riktigt reflekterar över. Det är inte viktigt i sammanhanget. Vad som är viktigt är budskapet, och medlidandet, och ibland även lyckan, man känner med karaktärerna hela tiden. Men språket håller helt klart, då det ju lyckas förmedla denna historia på ett värdigt sätt. Något jag tänkte på medan jag läste är språkets olika toner. Det är mycket variation. Ena stunden är det komiska dialoger, nästa är de tyngre. Därefter är det ungdomligt och enkelt skrivet, och nästa stund är det djupa livsfrågor som dominerar. Att skriva så, men ändå få ett självklart flyt, är bra jobbat.

Något som verkligen utmärker den här "serien" är självfallet den stora mängden olika personer. Här blir det dock inte lika ingående, då Rhiannon bara träffar En och inte bryr sig om kropparna, medan i Jag, En måste En lära känna den persons kropp hen befinner sig i. Fortfarande får man träffa många olika karaktärer, om så bara för en dag. Det är verkligen intressant, och liksom Rhiannon tänker är man väldigt snabb på att döma efter utsidan. Det kommer fram bra såhär. Rhiannon gillar jag. Dels för att hon klarar av allt, men också för att hon är så äkta. Fast ibland gör hon konstiga val. En gillar jag också, men här är det helt klart Rhiannon som är i fokus.

En annan är, trots att den är nästan precis som Jag, En, en väldigt läsvärd bok. Jag tror att alla tonåringar, förmodligen alla andra också, har något att lära av den här boken. Saker som känns självklara, eller som man aldrig reflekterat över dras upp till ytan, och ger mig mycket att fundera på. Handlingen är komplicerad, men ändå lyckas David Levithan att okomplicera det hela och få det att kännas naturligt. Språket är speciellt och varierar mycket från sida till sida, men utan att det blir jobbigt. Karaktärerna är många och väldigt olika. Det finns något att lära av alla. Något jag har lite svårt för är om det är menat som fantasy-inslag eller inte... Ovissheten är jobbig!

Betyg:

   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)