torsdag 30 november 2017

Heden

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Heden är den oväntade uppföljare till Petrus Dahlins trilogi "Skogens systrar" - en mysryslig serie för slukaråldern. Efter upplösningen i Brunnen har Tuva, Månfare, Vilda och Tilda äntligen fått frid. Tilda har fått ro och hennes systrar har accepterat ödet. Toms föräldrar låter systrarna bo i torpet och berättar inget för polisen, men plötsligt förändras allt. Toms färldrar ska skiljas, torpet säljas, och systrarna måste återigen ut på flykt. 

Månfare är trött på att bli övergiven, trött på att ta ansvar för sina småsyskon. Hon klarar inte av alla svek och vill bara ge upp. Hon bär på så mycket, även sådant som Tuva och Vilda inte kommer ihåg. Hon lämnar förtvivlat sina systrar i skogen och flyr djupare in bland träden. Där finner hon en märklig kvinna som tar hand om Månfare och tanken på hämnd och att äntligen få ett avslut börjar växa inuti Månfare. 

Torpet ska så klart säljas och vi blir utkastade. Som avfall i en dikesren. Ut i skogen med oss. Låt oss ligga där och ruttna, precis  som förra gången. Den där sommaren för länge sedan. Så länge sedan att varken Tuva eller Vilda har några minnen från den.
s. 11 (E-bok)

* * *

Jag blev så förvånad och glad när jag såg att Petrus Dahlin skulle fortsätta sin trilogi som han avslutade för så många år sedan. Sedan kom skepsisen, för hur svårt kan den inte vara att ta vid där man slutade, sex år senare? Petrus Dahlin lyckas dock över förväntan, och boken är precis lika bra som de andra. Det jag ännu har svårt med är känslan av att en bok bara är en del av en bok, och jag hade önskat mer av ett avslut än man får nu.

I övrigt tycker jag att böckerna om Tuva, Månfare och Vilda bara blir bättre och bättre. Brunnen var snäppet bättre än seriens två första böcker, och Heden når ännu längre. Det känns som att målgruppen blir äldre och äldre, och det gör mig ingenting. Det blir mer fokus på djup, känslor och det mentala, och det är intressant att läsa om. Samtidigt är böckerna fortfarande mycket lättlästa, vilket är en fördel.

Jag gillar Månfare som berättare, då hon alltid framstått som den trygga och stabila personen, vilket här visar sig vara delvis falskt. Man får möta nya sidor av henne, och jag gillar henne och tycker att Dahlin lyckats riktigt bra med att bygga upp henne som karaktär. Något annat lyckat är känslan boken igenom. Jag känner obehag när jag läser, särskilt nära slutet och jag vill verkligen få tag i nästa bok nu direkt! 

Heden är så oväntad och en rejäl chansning, men det fungerar och blir dessutom riktigt bra. Månfare som berättare ger boken nya, intressanta perspektiv och i övrigt finns även mycket djup, känslor och tankar inbäddat i det lättlästa språket. Det enda problemet är att boken liksom de andra i serien känns halvdan som enskild bok, då den är så beroende av resten av serien. Jag älskar dock hur Petrus Dahlin får mig att känna ett sådant obehag när jag läser, och slutet får mig att vilja läsa mer om systrarna helst nu direkt! 

Betyg: 
    

Författare: Petrus Dahlin
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2017
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 87 st (Inbunden: 104 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 9-13
Serie: Skogens systrar, Del 4
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Heden
Andra delar i serien: Skogens systrar, Flykten, BrunnenSjälen, Frosten
Annat: Läst som E-bok

Länkar: 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON

Boken i E-format finns på Adlibris och Bokus. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)