söndag 1 april 2018

Fejk

Fejk är den tredje boken av den amerikanska författaren E. Lockhart som slog igenom stort med Kanske är det allt du behöver veta. Nu är hon tillbaka med Fejk, en ungdomsroman om stark vänskap, kärlek, lögner, eventuella självmord och andra mord. Någonting är fel, men frågan är bara vad som är verklighet och vad är fejk.

Jule hade ingenting, förrän hon hittade kampsporten, och numera är hon ständigt vältränad och alltid redo att försvara sig. Imogen hade allt, förutom föräldrar, och föräldralösheten för dem samman i en oväntad och stark vänskap. Problemet är bara att den ena vill ha mer än den andra och sakta förändras vänskapen till något annat och det är bara en tidsfråga innan sveket kommer.

Jule tog henne i hand. ”Jag sa aldrig mitt namn. Men det är Imogen.”
s. 11

* * * 

Jag blir inte ens förvånad när jag slår upp boken och hamnar på kapitel arton istället för kapitel ett, för det är ju trots allt E. Lockhart som skrivit boken, och då får man vara beredd på allt. Hade jag dock inte läst boken hade jag blivit förvånad, men också väldigt intresserad av vad nu detta var, (vilket jag förövrigt blir nu ändå). Det är egentligen en så simpel idé nära till hands, men trots det har jag aldrig tidigare läst en bok som börjar bakifrån, och det gör mig direkt intresserad av att läsa vidare.

Konceptet att historien berättas bakifrån gör att man får ett väldigt speciellt perspektiv på saker och ting. Citatet ovan är från första kapitlet, och redan där är jag fångad för resten av boken, så det är helt klart ett effektivt sätt att skapa intresse på. Dessutom är det intressant med det "hur blev det såhär?"-konceptet som man ju får på köpet. Man får helt enkelt mer och mer information om vad som hänt tidigare ju längre man kommer, och det är bra.

Dessvärre finns det också en baksida, och den är att det är omöjligt att få ut allt man kan få ut av den här boken om man inte läser med huvudet ständigt på skaft. Det gäller att vara med från sida ett och aldrig släppa fokus, om man ska hänga med i alla avgörande detaljer och få ut något av att boken berättas baklänges. Det är med andra ord ingen bra bok att läsa några få sidor ur halvsovandes på kvällen, utan om man läser den rekommenderar jag att man verkligen läser den. Själv föredrar jag böcker där man inte behöver vara så på, för syftet med läsning för mig är ofta att kunna koppla av vilket är svårt här. 

Jag brukar ju alltid berömma de böcker som har något unikt inslag lite extra, men faktum är att det här nog är en av få böcker där det blir lite för unikt. Lockhart har ett speciellt skrivsätt och vissa... speciella idéer när det kommer till sina böcker, och det är ju hennes stil. Samtidigt tycker jag att det blir lite för mycket och till slut känns det inte realistiskt på något plan. Alla dessa märkliga svek och mord förstör den lite mystiska auran boken först hade, och istället känns den bara extrem och brutalt.

Extrem och brutal och jag känner aldrig att budskapet når fram. Det finns många budskap i stil med "allt är inte alltid som det verkar" och så vidare, men det här extrema gör att budskapen förlorar lite av sin betydelse, och de känns inte lika verkliga som om boken hade varit lite mer jordnära och lättare att relatera till sitt eget liv. 

Slutligen har jag så svårt att läsa om en antihjälte, för då vet man aldrig vems sida man ska vara på. Samtidigt gillar jag hur man går från att tycka synd om Jule och imponeras av henne och tycka om henne, till att i princip avsky henne, men ändå känna någon form av hoppfullhet för att man kanske, kanske har fel om henne. Så jag blir helt klart fångad av karaktärerna, även om det inte är på det sätt jag önskat. Det är dock intressant hur utvecklingen går, och det är något jag verkligen uppskattar med boken. 

Fejk är förmodligen jättebra, om man läser med huvudet på skaft från början boken igenom och accepterar att det inte är boken man läser halvt slumrandes. Och om man inte har något emot handlingar som får en att känna sig illa till mods och vars inslag inte alls känns särskilt verklighetstrogna. Jag älskar dock hur man själv ändrar sin syn på Jule, även om det är jobbigt att läsa om en antihjälte. Det är en bok för den som vill bli förbluffad och känna sig bedragen.

Betyg: 
★ ★ ★  ☆ 

Författare: E. Lockhart
Förlag: Lavender Lit
Utgivningsår: 2017 (original: 2017) 
Antal sidor: 276 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Genuine Fraud
Annat: 

Länkar: 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få. Jag svarar på allt!
//Lexie