Att inte skriva ensam

Man hör ofta att författaryrket ska vara ett väldigt ensamt yrke. Bortsett från när boken väl är på gång på riktigt och man kopplar in korrekturläsare, förlag och så vidare. Från början kan jag dock tänka mig att det är ensamt att skriva en bok, för det är bara man själv som vet vad man vill ha skrivet, vad som rör sig i ens huvud, och man kan ju inte gärna låta någon annan skriva boken åt en. 

Fast så finns ju det som så kraftigt avviker - författarparen, och i än mer sällsynta fall: författartrios eller författarkvartetter. (Tror dock aldrig jag stött på de senare, vad jag kan minnas...). 

Hur som helst, så kom jag för några dagar sedan att tänka på just författarpar och att skriva en bok tillsammans med någon. Tänk att slippa bära på den där berättelsen inom dig, helt ensam! Vad skönt att ha någon att diskutera storyn med, någon som är lika insatt som en själv. Det måste ju vara fantastiskt att skriva en bok tillsammans med någon annan! Eller?

För det kan ju inte vara möjligt att hitta en person som tycker precis som man själv, och vill skriva precis samma bok som man själv vill skriva? Om två författare går ihop och skriver en bok måste ju boken bli någon form av kompromiss. Eller kan man hitta någon som har precis samma vilja och vision som man själv?!

Det finns ju visserligen flera vägar att gå som författarpar. Vissa skriver hela boken tillsammans, medan andra skriver från varsin persons perspektiv eller så, och jag kan tänka mig att det är enklare om man skriver olika delar av boken, istället för att minsta lilla detalj är ett samarbete. Fast samtidigt gäller det ju då att man skriver sina delar på samma sätt och med samma språk och berättartekniker, så att boken inte blir hackig att läsa, alternativt att det är väldigt uppenbart att det är två helt olika delar av samma bok. Som i exempelvis Will Grayson, Will Grayson av David Levithan och John Green.

Jag själv skulle nog aldrig klara av att skriva en bok tillsammans med någon annan, för perfektionist som jag är har jag alltid mina visioner och föreställningar om precis hur saker och ting ska vara, så jag skulle nog inte nöja mig med något halvdant. Dessutom är det ju en så stor grej att ge ut en bok, så då vill jag ju självklart kunna stå för den helt och hållet och inte vara missnöjd över något, och då skulle jag behöva hitta någon extremt likasinnad skrivpartner för att det skulle gå. 

Att det fungerar är ju dock uppenbart. Här är bara några exempel på lyckade böcker och serier skrivna av flera författare:

• Engelsforstrilogin av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

• Dash och Lilys utmaningsbok av David Levithan & Rachel Cohn
• Rönning Stilton av Cilla & Rolf Börjlind