onsdag 13 februari 2019

Dvärgen

Dvärgen är skriven av den svenska, nobelprisbelönte författaren Pär Lagerkvist. Han är bäst känd för sin kamp för humanismen, mot nazismen och fascismen och Dvärgen är hans mest kända roman, skriven som ett svar till Hitlers nazism i Tyskland på 1930- och 1940-talet. Det är en studie i ondska, och en dagboksroman skriven av en dvärg vid ett italienskt furstehov under renässansen.

Dvärgen skrattar aldrig och enbart krig, våldsamheter och död får honom att känna glädje. Genom boken följer vi Dvärgen och hans ondska och hat mot människor. Samtidigt är Dvärgen en realistisk skildring av renässansens Italien, vilket gör boken till en tidsresa. Genom Dvärgen ges läsaren flera nya perspektiv på ondska, och de flesta är mycket dystra och pessimistiska, men likväl oerhört tänkvärda och viktiga att bära med sig. 

Jag är 26 tum lång, välväxt, med de rätta kroppsproportionerna, möjligen är huvudet något för stort. [...] Mina kroppskrafter är ansenliga, särskilt om jag blir retad. När brottningskampen anordnades mellan mig och Josafat tvingade jag honom efter tjugo minuters strid ner på rygg och strypte honom. Sedan dess är jag ensam dvärg här vid hovet.
s. 9


* * *

Jag läste Dvärgen som ett skolarbete i svenska, och därför har jag verkligen djupläst den och analyserat alla små detaljer. Och tack vare det förstår jag vilket mästerverk det är som Pär Lagerkvist ändå har skapat. Jag har aldrig läst en bok med så tydliga teman och huvudidéer, och det gör Dvärgen till en riktigt bra bok.

Boken utspelar sig under renässansen och kopplingarna dit är många och välgjorda, intressanta, samt verkligen realistiska, vilket gör att boken lär mig om historia, för det märks verkligen att Lagerkvist är väl påläst om den tid där han låter sin ondskefulla dvärg leva sitt liv. Det är verkligen tydligt genom hela boken att Pär Lagerkvist har lagt ett enormt arbete, en massa tid och stora mängder energi i skapandet av Dvärgen, och det gör det svårt att inte tycka om den. 

Ett mycket tydligt tema i boken är ondska, vilket verkligen är intressant att läsa om. Boken skrevs under andra världskrigets tid och det finns tydliga kopplingar till nazism och antisemitism i de saker som sker och i Dvärgens tankar. Vetskapen om att Lagerkvist hade just detta krig som bakgrund till boken gör den verkligen obehaglig och skrämmande att läsa, men samtidigt är den än i dag otroligt viktig läsning, just för att den så tydligt pekar på vad som sker om vi inte stoppar ondska och om vi börjar skilja på personer och utvecklar hat mot folkgrupper. 

Det är också intressant att Lagerkvist valt att personifiera ilskan i form av en dvärg, och det faktum att dvärgen verkligen är ondskan, gör Lagerkvists många, intressanta och lärorika budskap väldigt tydligt. Det går inte att undgå vad författaren vill berätta, och han gör det också på ett oväntat sätt som gör att Dvärgen verkligen blir unik och sticker ut ur mängden. 

Jag måste dock säga - och det reagerade jag väldigt snabbt på - att jag ogillar det faktum att boken saknar kapitel. Det sägs vara en ”dagboksroman”, och visst finns det vissa gånger då det blir en blankrad och man förstår att det är dags för en ny dag, men jag saknar ändå verkligen kapitel. Det finns aldrig några naturliga ställen att avbryta läsningen på, men samtidigt blir det ju väldigt realistiskt med enbart små avbrott, just för att boken ska föreställa dvärgens dagbok. 

Även språket är helt klart utformat efter dvärgens karaktär, då det är väldigt hackigt, rakt på och utan någon som helst utfyllnad. Till en början är det ovant att läsa, men efter ett tag blir flytet bättre, när jag har vant mig, och då tycker jag enbart att det är en bra idé. Lagerkvist har verkligen tänkt igenom var och en av sina 226 sidor, och inte lämnat något åt slumpen, och bara det är värt en hel del.

Dvärgen är en bok unik i sitt slag. Utspelad under den italienska renässansen är den fylld av inbäddad fakta, och det märks att författaren Pär Lagerkvist har gjort ett gediget arbete bakom sin roman, från pärm till pärm. Allt är genomtänkt - från symboler, till teman, till det språkliga uttrycket. Dvärgen är en otroligt mörk, skrämmande och negativ roman, men den är fantastiskt välskriven, intressant och lärorik, och därför mycket svår att inte tycka om.

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Pär Lagerkvist
Förlag: Brombergs förlag
Utgivningsår: 2017 (original: 1944) 
Antal sidor: 226 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Dvärgen
Annat: Läst som pocket.

Blev du intresserad?
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Bokus och CDON


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)