lördag 16 juni 2018

Lysande blå

Lysande blå är Emelie Beijers första roman, och första boken i fantasyserien Öarnas rike. Beijer introducerar läsaren till en ny värld där en konflikt mellan vanliga människor och mutanter pågått sedan länge. Vid en viss ålder undersöks alla i Öarnas rike, och när det är Elyons tur innebär hennes resultat att hon värvas till armén, som ska skydda befolkningen. Hon inser dock snart att hon och de andra i samhället inte varit lika säkra som de alltid trott.

Senare upptäcker hon också nya, oväntade sanningar om sig själv som får henne att ifrågasätta allt hon någonsin trott. Snart måste hon dessutom besluta sig för om hon ska välja sitt folk eller kärleken, för hon kan inte rädda alla. 

De tre drog efter andan. Elyon försökte fokusera på gestalterna.
   ”Vad är det?”
   ”Dina ögon är alldeles blå, lysande blå.” Manon lät nästan förundrad.
   ”Blå? Men mina är bruna.”
s. 50

* * *

Till att börja med vill jag ge Emelie Beijer en stor eloge för hennes språk. Hon skriver på ett så speciellt sätt, då hennes språk är mycket bildligt och beskrivande, och det gör att man som läsare har mycket enkelt att föreställa sig den värld hon beskriver, samt karaktärerna hon berättar om. Sällan står det bara ”sa” den och den, utan oftast beskriver Beijer hur sakerna sägs, och det gör läsningen så mycket roligare, då den får ännu en dimension, samtidigt som man verkligen kan se karaktärerna framför sig.

Även fast jag gillar språket går dock boken segt fram, vilket beror på att jag aldrig fastnar för handlingen. För det första går saker och ting overkligt fort fram, och vissa delar är lite osammanhängande. Det känns nästan som att man missar en sida då och då, fastän så inte är fallet, och det gör läsningen lite trist. Nej, jag gillar helt enkelt inte riktigt storyn, då den inte känns helt färdig, lite för mycket händer och det aldrig hinner bli spännande. 

Dessutom har jag väldigt svårt för Elyon. Egentligen är hon fantastisk, för hon är så himla självsäker från början och motsatsen till den klassiska hjälten inom ungdomsböcker. I vanliga fall är hjälten ofta ofrivillig och har dåligt självförtroende, men Elyon köper läget direkt och sedan är känslan verkligen ”Det här mitt uppdrag och jag är stjärnan”. Jag gillar grejen med att Beijer låter Elyon vara sådan, för det är nytt och unikt, men samtidigt gör det att det är svårt att känna sympati för Elyon, och jag gillar henne verkligen inte alls. 

Lysande blå har ett underbart, målande språk, men det räcker inte riktigt till en handling som går för fort fram för att det någonsin ska kännas spännande och ofta blir osammanhängande. Jag gillar inte heller huvudpersonen, Elyon, men samtidigt är jag imponerad av Beijers idé att göra henne så som hon är, för hon är unik inom genren och det gör att jag är intresserad av vad mer Öarnas rike har att bjuda på. 

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Emelie Beijer
Förlag: Everlasting Publisher
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 416 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Öarnas rike, Del 1
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Lysande blå
Andra delar i serien: 
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus


onsdag 13 juni 2018

I sparvens klor - Del 1 & 2

Tack, Karin Söderlund Leifler, för underbart recensionsexemplar!

I sparvens klor, en bok i två delar, är Karin Söderlund Leiflers första bok, och första delen i serien Svärd utan herre. Boken är en historisk resa till ett före detta Japan där samurajer dominerar, kurtisaner i nöjesdistrikten förgyller livet för uttråkade och ninjor - shinobi - spionerar och lönnmördar i tjänst hon den som kan betala. 

Efter att samurajen Hiroshi förlorat sin herre, tar han det ogenomtänkta beslutet att spontant ta en kurtisan till fånga. För kurtisanen Tsukiko blir det en resa för livet, då hon för första gången någonsin får se världen. Kidnappningen övergår mer och mer i något annat, och oväntade relationer inleds och prövas när Hiroshi inleder en kamp för att rentvå sitt namn. 

Mannens grepp mjuknade. Svärdsbladet lyftes bort från hennes hals. Ögonblicket efteråt slet han tag i hennes överarm och drog henne bakåt.
   ”Spring, om du fortfarande vill vara i livet när solen går ner!”
s. 16 (Del 1)

* * *

Bara en gång tidigare har jag läst en serie om ett historiskt Japan präglat av samurajer och ninjor, så I sparvens klor är i det närmsta unik i sitt slag, men får mig att önska att det fanns mer att läsa om detta Japan, för berättelsen Karin Söderlund Leifler tar med sina läsare på är underbar.

En nyckel till framgången är troligen författarens eget brinnande intresse för landet, och tack vare det är boken rik på fakta, men på ett sådant sätt att det blir ett naturligt inlägg som smälter in mellan raderna, vilket är underbart. I sitt efterord skriver Söderlund Leifler: ”Jag ville skriva en underhållande berättelse, inte en historielektion”, men här bevisar hon att man kan göra både och på samma gång, och det gör hon med bravur.

Storyn är till en början oväntad och därmed mycket spännande. Senare är den dock ganska förutsägbar i fråga om relationer och upplösning, och till en början är boken ganska seg. Det beror nog på att man introduceras till flera handlingar på samma gång, och innan de binds ihop blir det rörigt, men när de väl kopplas samman trappas spänning upp något enormt! Det var länge sedan jag läste ut två böcker på tre dagar - ja, så spännande var det! Möjligtvis hade det varit bättre om det var två separata böcker, och inte en bok uppdelad i två. Hade det varit en bok hade det blivit för mycket, och nu blev det istället något mellanting...

I bok två tycker jag att saker och ting blev lite väl overkliga. Författaren hade så höga ambitioner kring allt som skulle pressas in i böckerna, så det blev lite väl mycket att ta in, och saker fick gå onaturligt snabbt. Försvinnanden, återföreningar, bråk och så vidare gick orealistiskt snabbt, och det förstörde lite av känslan av att det var ”på riktigt”, men samtidigt var det skönt för mig som läsare att slippa våndas mer än några kapitel, och mycket skönt att Tsukiko och Hiroshi inte var ifrån varandra någon längre stund. 

Dem måste vi förresten prata om. Lite "Stockholm syndrome” över det hela, men ändå helt annorlunda och först väldigt oväntat, men sedan ganska förväntat och klyschigt med bråk kring ”försvinn-för-jag älskar-dig-för-mycket-för-att-riskera-att-utsätta-dig-för-fara” och sådant. Ändå en riktigt fin relation, och jag älskar också karaktärerna i sig. Jag har ingen uppfattning alls om varken dagens eller något annat Japan, men ändå kan jag föreställa mig livet för karaktärerna bra, och det är grymt imponerande. Bland det bästa jag läst i år!

I sparvens klor är en klockren, imponerande och överraskande debut, och den liknar ingenting jag tidigare läst. Karin Söderlund Leifler bjuder på en intressant, underhållande och spännande historielektion spetsad med intriger, välgjorda karaktärer, trovärdiga relationer samt oväntade vändningar jag sent kommer glömma. Något av det bästa jag läst hittills år 2018, och jag längtar redan efter fortsättningen!

Betyg: 
     

Del 1
Författare: Karin Söderlund Leifler
Förlag: Tidsfönster förlag
Utgivningsår: 2017 
Antal sidor: 304 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Svärd utan herre, Del 1
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: I sparvens klor
Andra delar i serien: 
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON

Del 2
Författare: Karin Söderlund Leifler
Förlag: Tidsfönster förlag
Utgivningsår: 2017 
Antal sidor: 321 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Svärd utan herre, Del 1
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: I sparvens klor
Andra delar i serien: 
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON


måndag 11 juni 2018

Min sommarläsning 2018

Idag börjar äntligen mitt sommarlov!

Jag har nu gått ut första året på gymnasiet, och det gick faktiskt oväntat snabbt även om slutet var mycket tufft. Så nu tycker jag verkligen att jag förtjänar lite vila. Vila vet vi ju vid det här laget att det innebär böcker, så idag tänkte jag därför dela med mig av mina läsplaner och bokrelaterade mål inför sommarlovet!

• Läsa 18 böcker
Förra året satte jag som mål att läsa 15 böcker, men den här sommaren känner jag mig sååå sugen på att läsa mycket! Då jag dessutom börjat läsa e-böcker har jag alltid en bok med mig och kan läsa mer än tidigare! Förra året klarade jag dock precis mina 15 böcker, så vi får se hur det går...

• Läsa ut Fallen ängel-serien
De två sista böckerna i serien har värmt min bokhylla i flera år nu då de är pocketar och därmed har sparats för semestrar med viktgränser på bagage... I år är det dags för dessa två att följa med i resväskan, då jag helt enkelt vill få ett avslut på serien!

• Läsa Sarah Dessens ”En gång för alla”
Det var ju några(/något?) år sedan senaste Sarah Dessen-boken gavs ut på svenska, och tidigare har jag alltid läst en varje sommar, så det vill jag självklart göra nu i sommar när jag har chansen. 

• Läsa Jenny Hans ”Always and forever, Lara Jean”
Det behöver jag nog egentligen inte ens skriva upp, för självklart ska den läsas, då serien är den perfekta sommarläsningen, och plus i kanten då den är på engelska vilket gör läsningen extra utmanande!

• Läsa den obligatoriska skräckboken
Jag vet inte varför, men av någon anledning tycker jag att skräck hör sommaren till, och det är enda gången då jag läser skräck. I år ska jag läsa Magnus Nordins nya ”Midsommarmorden”, men lite oklart om det ens är skräck. Kanske mer deckare? Duger för mig som skräck i alla fall!

• Göra något åt min bokförvaring
Jag har för många böcker. Och då har jag egentligen inte särskilt många jämfört med andra, men jag har ingen plats på mitt rum för dem, då jag har så lite väggutrymme på grund av snedtak... Så just nu ligger en massa fina böcker i högar på min byrå, för jag vill ju inte bara gömma dem!? Nej, det här måste jag göra något åt nu i sommar!

• Göra en ny bloggheader
Har ingenting med läsning att göra, förutom att det är till en bokblogg, men det behövs verkligen en ny header här då den jag har nu är över ett år gammal. Funderar faktiskt på att göra 2-3 stycken på en gång, så jag har några att portionera ut senare, för annars har jag aldrig tid att designa headers...

I övrigt tänker jag faktiskt bara läsa vad jag känner för under sommaren. I hyllan just nu väntar bland annat Warcross, Hatar alla utom dig och Under odjurspälsen, som jag nog snart (förhoppningsvis...) ska ta mig an! 

Vad ska ni läsa i sommar?


fredag 8 juni 2018

Kärlek, hat och andra filter

Kärlek, hat och andra filter är Samira Ahmeds debutroman. Hon föddes i Bombay men växte upp i Batavia i Illinois, där boken dessutom utspelar sig. Vi får möta Maya Aziz med familj, och de är en av få muslimska familjer i området, så Maya är med sitt indiska ursprung van att sticka ut. Själv har hon dock börjat ifrågasätta de indiska sederna, för hon vill ha mer. Hon vill inte tvingas följa sina föräldrar önskan om allt, utan hon vill gå sin egen väg. 

Kanske kan hon få stöd till det i Kareem, killen hon träffar på ett indiskt bröllop? Och när hon och Phil, kille från skolan hon alltid gillat, kommer varandra närmare inser hon att de också har saker gemensamt. Allt ställs på sin spets, och värre blir det när Batavia drabbas av ett terrorattentat och förövaren tycks vara muslim. Maya och hennes familj får uppleva människors rädsla och hat, och Maya riskerar att tvingas släppa taget om sina drömmar för alltid. 

Jag skickar ut en bön i universum. ”Snälla, snälla låt alla vara oskadda, Snälla låt det inte vara en muslim.”
  Jag vet att jag inte är den enda som hoppas det. Jag vet att miljontals amerikanska muslimer - både religiösa och sekulära - tänker exakt samma sak som jag i detta ögonblick.
s. 163

* * *

Jag har väntat länge och spänt på vad som döljer sig innanför det vackra omslaget som jag verkligen älskar. Jag är inte alls besviken, men jag hade ändå hoppats på lite mer. Jag hade hoppats på något mer i stil med The Hate U Give, fast här med fokus på terrorism, men i själva verket tar historien om terrorismen sin början väldigt sent, och blir aldrig en särskilt stor del av boken. Samira Ahmed löser den konflikten på ett simpelt sätt, och det är synd då jag verkligen hade hoppats få läsa om terrorism och situationen för moderna muslimer i samband med islamism.

För det lilla man ändå får läsa om hur muslimer påverkas av terrorattentat i allmänhet och de begångna av islamister är mycket intressant, och något jag aldrig tidigare mött i ungdomslitteratur. Jag reagerar särskilt på när Maya tänker att hon och så många andra i stunden då ett terrordåd annonserats bara kan tänka på och hoppats att terroristen inte var muslim. Man får ett helt nytt, unikt perspektiv på terrorism, och för det älskar jag boken.

”Jag är rädd. Jag är inte bara rädd för min egen del; jag är rädd för ett kommande fördömande av muslimer. Jag är rädd att pappa ska väljas ut för en ”slumpmässig” kontroll på flygplatsen nästa gång vi flyger. Jag är rädd att någon av de tjejer jag känner som bär hijab ska få sina huvuddukar avslitna - eller ännu värre, Jag är rädd för att bli utsatt för andras rädsla och förakt igen. Alltid.”
s. 163 

Jag älskar också relationerna i boken. Karaktärerna är så himla lyckade, och jag tycker verkligen om dem alla, för de känns så äkta. Phil och Mayas relation är dock lite klyschig. Ni vet, fotbollskille, förmodligen balens kung, lagkapten, populärast, möter blyg, icke-populär tjej och så vidare. Men faktum är att det fungerar, för relationen är så fin och känns ändå väldigt äkta, även om den inte är direkt oväntat och nytänkande. 

Det är mycket intressant att möta den indiska och muslimska kulturen, och Mayas mamma, som verkligen känns indisk, trots att jag egentligen inte vet något om det. Det bästa med böcker är ju när man får möta okända saker och lära sig något nytt, och det får man verkligen här! Man får en så trovärdig inblick i livet som amerikansk muslim från Indien, och det är verkligen intressant hur den kulturen ser ut, och hur det påvverkar Mayas familj.

”Mamma ger mig ett dystert leende - jag älskar dig, men jag är fortfarande besviken - och stänger dörren. Jag lägger mig tillrätta under täcket. Om jag någonsin kommer att regissera en Bollywoodmelodram ska jag ha mamma som förebild för huvudrollen.”
s. 81

Något jag inte riktigt kan bestämt mig om vad jag tycker om är inslagen med terroristen. Till en början är de intressanta - innan dådet har begåtts - men sedan blir det bara ett märkligt avbrott från resten av en bok vars story man bara vill få nu då den är så spännande, exempelvis med inslagen om att gå sin egen väg och bryta sig loss. Herregud, den här boken har verkligen det mesta!

”Oskyldiga offer.
Svetten droppar från hans näsa.
Han biter sig i kinden. Hårt. Hans mun fylls av blod.
Nu kommer de i alla fall att känna till hans namn.
Han trycker gasen i botten med högra foten.”
s. 155

Kärlek, hat och andra filter ger ett unikt perspektiv på hur det är att leva som indisk muslim i USA idag, och jag tar med mig så mycket i fråga om kultur från den här boken. Perspektiv på hur muslimer påverkas av islamism ges också, vilket är intressant, men jag hade hoppats på mer av det. Karaktärer och relationer är dock underbara, och storyn fin och tänkvärd och något jag kommer bära med mig länge. 

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Samira Ahmed
Förlag: Lavender Lit
Utgivningsår: 2018 (original: 2018) 
Antal sidor: 290 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Love, hate and other filters
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Adlibris


måndag 4 juni 2018

Läst i maj

Antal böcker: 8 st 
Låt det som varit vila av Marianne Cedervall
P.S. I still love you av Jenny Han
Skapelsens krona av Jonas Söderberg
Metamorfos: Demonens blod av Thomas Heed

Gudarnas skymning av Cecilia Larsson Kostenius
Kärlek, hat och andra filter av Samira Ahmed

Själen av Petrus Dahlin
Children of blood and bone: Solstenen av Tomi Adeyemi

Antal sidor: 2664 st
Antal sidor/dag (genomsnitt): ca 85 st

Kommentar: 
Oväntat bra läsmånad, med tanke på slutspurten i skolan! Flera recensionsex har lästs, och utöver det många andra böcker i alla möjliga genrer som också imponerat! Med andra ord: Många riktigt bra böcker - därav en mycket orättvis lista nedan...

Böckerna i rangordning (där 1 är bäst):
1. P.S. I still love you av Jenny Han
2. Metamorfos: Demonens blod av Thomas Heed
3. Låt det som varit vila av Marianne Cederlund
4. Children of blood and bone: Solstenen av Tomi Adeyemi
5. Gudarnas skymning av Cecilia Larsson Kostenius
6. Kärlek, hat och andra filter av Samira Ahmed
7. Skapelsens krona av Jonas Söderberg
8. Själen av Petrus Dahlin

Mest...
Överraskande: Metamorfos: Demonens blod
Sorglig: Kärlek, hat och andra filter
Spännande: Metamorfos: Demonens blod

Bästa...
Karaktär(er): Lara Jean & Kitty - P.S. I still love you (Underbara och underbart syskonpar)
Titel: Children of blood and bone: Solstenen (Gillar idén med ”barn av blod och ben”)
Citat: Inget speciellt som fastnade...

Annat: -


fredag 1 juni 2018

Gudarnas skymning

Tusen tack, Cecilia Larsson Kostenius, för ännu ett recensionsexemplar från en fantatisk fantasyserie!

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Gudarnas skymning är andra delen i Cecilia Larsson Kostenius fantasyserie De fem elementen. Odal, Pål, Svala och Regina är nu klara med sin träning för Eldkungens armé, och det är dags för deras första uppdrag tillsammans. De ska ta sig till Utmarken för att rädda de fördömda - människor som Oriana, virusgudinnan har tagit till fånga och nu genomför fruktansvärda experiment på.

På vägen dit möter de en spåkvinna, och hon levererar en spådom kring deras uppdrag som får alla fyra att inse allvaret i uppdraget. Det verkar inte som att alla kommer komma levande tillbaka, och frågan är vem som kommer dö, och om de kommer lyckas besegra Oriana. Fast kanske har de förstått allt fel redan från början. Vad innebär egentligen det femte elementet efter jord, eld, luft och vatten?

– Nu väntar yxtid, svärdtid, fortsatte spåkvinnan. Syster ska slåss mot syster, broder mot broder. Blod ska spillas, sköldar ska klyvas. Ingen ska skona den andre.
[...]
– Krigshären kommer och Oriana styr, sa valan. Då råder gudarnas skymning.
s. 45 


* * *

Ta nästan vilken serie som helst, och bok nummer två (oberoende av hur många böcker som finns i serien) är aldrig bäst, och oftast inte riktigt lika bra som ettan. Där sticker faktiskt inte Gudarnas skymning ut, för den når inte riktigt lika långt som ettan. Jag skrev det dock redan i recensionen av De ursprungliga - att det här är typexemplet på en serie där en bok inte kan stå för sig själv utan de andra böckerna. Det går inte att döma en bok i den här serien ensam, men om jag ska göra det är min åsikt att den inte riktigt är lika bra som första boken.

Det största problemet för mig är allt kring själar, gudar, tro och liknande. Jag har lite svårt att köpa grejen med att man kan pilla runt bland människors själar, rädda livet på folk genom att ge dem nya kroppar, och vara död, men ändå lite halvt levande i själsform. Nu är det ju visserligen - som titeln också antyder?! - en bok om gudar, gudinnor och tro, men jag frälstes mer av första bokens fokus på samarbete, vänskap och sådana grejer. Här är det ofta så svårt att relatera till vad som sker, och jag gillar inte riktigt grejen att aldrig kunna förutsäga vad som ska ske, då man ju inte vet vad som finns i den här världen.

Så jag hoppas få läsa mer om konkreta saker som händer här och nu i kommande böcker, för jag längtar redan efter dem! Det är ju en så unik serie, då Cecilia Larsson Kostenius har byggt upp en så komplex fantasivärld, men ändå lyckats skriva så enkelt och lyckats komma förbi de milslånga världsbeskrivningarna som annars kännetecknar fantasy. Jag älskar egentligen fantasy, men den typen av fantasy som är hälften introduktion till ny värld gillar jag inte. Det här gillar jag dock skarpt! Läsningen går aldrig det minsta segt. 

Jag har stora förhoppningar inför kommande böcker, för redan nu börjar författaren bygga upp sina karaktärer mer än tidigare och skapar många intressanta relationer, och det ger läsningen ännu en dimension, samtidigt som allt fortfarande är så lagom. Jag gillar också handlingen och vändningarna den tog, för det kändes så rätt, och gör att jag nu gärna vill ha fortsättningen direkt!

Gudarnas skymning levererar samma enkla språk, komplexa men ändå lätttillgängliga fantasyvärld, och en story som verkligen engagerar. Den når inte riktigt lika långt som ettan, och framför allt ogillar jag allt det mentala och psykiska, som gör det svårt att relatera till det som sker. Men fortfarande: Det här är fantasy minst lika bra som de tjocka tegelstenarna man bävar inför att läsa, och jag älskar att Larsson Kostenius vågar sticka ut, och hon gör det med bravur!

Betyg: 
    

Författare: Cecilia Larsson Kostenius
Förlag: Visto förlag
Utgivningsår: 2018 
Antal sidor: 324 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: De fem elementen, Del 2
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Gudarnas skymning
Andra delar i serien: De ursprungliga, Orianas bälte
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON


tisdag 29 maj 2018

Sommaren 2018 - Böckerna att längta till

Det är nu två skolveckor kvar innan jag får sommarlov, och med sommarlov kommer många härliga stunder i solstolen med en god bok. Och därför kommer här några av de böcker jag ser fram emot i sommar! 

(Herregud, som om inte alla redan läst rubriken och bara skrollar förbi min väldigt vackra övergång från vardag till bokutgivning. Varför anstränger man sig ens?!)

28 maj:
PS. Jag gillar dig fortfarande av Jenny Han
Den här boken har jag faktiskt redan läst, men på engelska, men då det är en så perfekt sommarbok(serie) får den vara med ändå. Det är verkligen optimal sommarläsning, med kärlek, vänskap och känslor åt alla håll!

4 juni:
Midsommarmorden av Magnus Nordin
Måste erkänna att jag inte ens läst vad den här boken handlar om, men då det är Magnus Nordin antar jag att det är skräck?! Just därför ligger den på min lista, för skräck är obligatoriskt som sommarläsning!

11 juni:
En gång för alla av Sarah Dessen
Hur länge sedan var det inte någon Sarah Dessen gavs ut på svenska? Det är ju också obligatoriskt sommarläsning, hur som helst, så tack och lov att det kommer en nu, för jag har saknat några somrar. 



Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo
Den här boken låter ju hysteriskt rolig, och är därför given för lata stunder i solstunden! Tror faktiskt inte jag läst något av Bjärbo tidigare, men har fått för mig att alla längtar efter fler böcker av henne, så därför längtar jag efter den här nu!

1 augusti:
Chloe Snow: Mitt trassliga andra år av Emma Chastain
En alldeles lagom och smårolig och härlig bok - så minns jag första delen i serien om Chloe Snow. Riktigt härlig, för stackars Chloe hade det ju så illa att mina problem kändes pyttesmå i jämförelse, vilket ju är bra!

8 augusti:
Ödets timme av Veronica Roth
Som jag väntat, och som jag längtat. Äntligen kommer andra (och sista delen) i Roths nya serie. Jag kommer ju dessvärre inte ihåg så mycket av första boken nu, men den här vill jag ändå läsa så snart som möjligt!

17 augusti:
Frosten av Petrus Dahlin
Sista delen i Skogens systrar, som från början var en trilogi jag läste på mellanstadiet, och sedan utökades med tre böcker till, varav jag läst en av dem. Så först står Själen på tur, men herregud - en sådan här lite bok läser jag ut på någon timme, så det hinns allt med!


Fördelen med olycklig kärlek av Becky Albertalli
Känns som att det här kan bli någon av årets snackisar, för den låter verkligen spännande och som lite omväxling från alla perfekta kärlekshistorier med ”Och-så-levde-de-lyckliga-i-alla-sina-dar”. Ska bli spännande att läsa!

Ord i djupaste blått av Cath Crowley
Bara det faktum att omslaget är fyllt av böcker får mig att breda plats för den här skönheten i min bokhylla. Dessutom en så fin titel. Då krävs det bara en bra story på det, och sedan är vi hemma. Och det tror jag inte blir svårt!

24 augusti:
Skuggornas drottning av Sarah J. Maas
Vid det här laget har nog skolan redan börjat, men den får vara med här ändå, då jag längtar efter den riktigt mycket. Det är alltså del fyra i Glastronen, och något mer behöver jag inte säga. 




lördag 26 maj 2018

Metamorfos - Demonens blod

Everlasting Publisher - tack så jättemycket för ett oväntat och fantastiskt recensionsexemplar!

Metamorfos - Demonens blod är en bok skriven av den svenska debuterande författaren Thomas Heed. Det är en fantasyroman som utspelar sig i världen som vi känner den, men med en hel del tvister. Vi möter två unga killar på varsin del av jordklotet - Siam, som snart fyller arton, kämpar med gymnasiet, och bor i Kalmar, och Lee, som jobbar på en snabbmatsrestaurang i USA, för att försörja sig och sin mamma. Livet blir inte heller enklare när märkliga saker börjar hända både Siam och Lee.

Plötsligt lyckas Siam helt oväntat rädda sin kompis liv efter ett busstreck som inte borde slutat med annat än död. Samtidigt vinner Lee ett slagsmål mot tre stora killar från en karateskola, och det tycks inte bättre än att han dödar en av dem också... Snart börjar dessutom både Siam och Lee känna en mystisk kraft som drar dem i en särskild riktning. De kan inte göra annat än följa efter, men kanske blir det det sista de gör. Och mitt i allt detta - superkändisen Sydney, vars liv tar märkliga vändningar. Hur hänger allt ihop?

”Två killar ger sig på dig med varsitt basebollträ”, sa hon efter ett tag. ”Två killar som är erkänt farliga och som vi har försökt få tag på länge ger sig på en ensam snabbmatskock. Kan du förklara för mig varför vi hittade de två medvetslösa och inte dig?”
s. 130

* * *

Vilken överraskning! Ska jag vara helt ärlig var mina förväntningar inte så höga när jag såg ett tillgjort omslag med två poserande unga män på, men någonstans hoppades jag ändå att det skulle vara något bra, det här. Och jag fick rätt, för det här är så, så bra, och jag vet inte ens var jag ska börja, mer än med att jag är imponerad över att en svensk debutant är den som står bakom boken, för det ser man faktiskt alldeles för sällan!

Det är en bok som har det mesta. ”Var med och klura själv när du läser-konceptet” används flitigt, och fungerar riktigt bra. Det är något man ofta stöter på i deckare, men Heed väljer här att ständigt i sin fantasyroman välkomna in läsaren, så man får själv vara delaktig i storyn och lista ut hur allt hänger ihop, vilket jag gillar. En bok kan vara hur bra som helst, men när det inte finns något utrymme för läsaren att engagera sig når den aldrig hela vägen fram.

Något annat som är unikt är berättartekniken. Thomas Heed väljer att starta samtidigt med tre helt skilda berättelser som tar sin början i helt olika delar av världen. Det som sedan är intressant att han länge behåller det så. Han skriver på sina tre skilda berättelser utan att koppla dem samman, och det hade förmodligen gjort mig galen i de flesta andra fall, men här fungerar det riktigt bra, och är dessutom effektivt för att inkludera läsaren ännu mer. 

Alla stories är så intressanta var och en för sig, så även fast det först är som att läsa tre olika böcker, som sakta, sakta i andra halvan av boken börjar kopplas ihop lite grann, blir läsningen aldrig tråkig, vilket den skulle ha blivit annars. Jag måste också säga att jag älskar Sydneys delar - särskilt när man möter henne första gången och hon spelar berusad och ointelligent och tack vare det och lite avancerad teknik lyckas köpa in sig i ett stort företag så hon äger merparten av det. Jag skrattar högt, för det är så klockrent!

Och det är nästa sak jag älskar med boken - den rymmer allt. Nämn en annan fantasyroman där både vardagsliv, arbete med hycklande chefer, kändisliv, entreprenörskap och fantasy finns med, utan att det någon gång känns märkligt? Den här boken är så unik, och mixen av allt är perfekt och så oväntad och överraskande. Dessutom flyter språket på bra, och det enda negativa med hela boken är att det tog så lång tid innan man fick veta varför alla sa Sven till Siam. Det störde mig att aldrig få veta, och var en onödig grej att hålla på.

Metamorfos - Demonens blod har allt och det var länge sedan jag läste något i stil med den. Det är unikt och oväntat och berättartekniken inkluderar effektivt läsaren i allt som händer, vilket är fantastiskt. Thomas Heed skriver på sin hemsida att han kanske börjar skriva på heltid beroende på vilken respons han får på boken, och för mig är det tydligt att det är en författarkarriär han bör satsa på!

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Thomas Heed
Förlag: Everlasting Publisher
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 447 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Metamorfos - Demonens blod
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus


onsdag 23 maj 2018

P.S. I still love you

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

P.S. I still love you är andra delen i Jenny Hans trilogi om sextonåriga Lara Jean. Efter den turbulenta hösten, då Lara Jean och Peter inledde ett fejkat förhållande, som sedan blev verkligt, och som sedan avslutades, vet Lara Jean inte längre vad hon vill. Hon skriver ett sista kärleksbrev till Peter, för att berätta vad hon verkligen känner. 

Kort därefter får Lara Jean dock större bekymmer, när en video på henne och Peter kommer ut på nätet. Plötsligt har hela skolan sett henne i hennes mest romantiska ögonblick någonsin. Peter lovar att ta hand om det, men Lara Jean vet inte riktigt om hon kan lita på honom, för han har inte släppt Genevieve än. Samtidigt får Lara Jean ett oväntad brev från en kille som en gång betydde mycket för henne. Kanske ska han komma att göra det igen?

I beam at him, relieved as anything, and then I write it down. Lara Jean and Peter will not break each other's hearts.
s. 41

* * *

Jag skulle egentligen vilja läsa nästa och sista boken nu direkt, men jag tror faktiskt att jag väntar några veckor. Till varma, lugna sommardagar, då jag kan lägga mig i en solstol och bara njuta. Dessutom vill jag gärna spara lite på sista boken, för jag vill verkligen inte att serien ska ta slut. Och det är riktigt bra betyg.

Boken utspelar sig inte ens under sommaren, men ändå känner jag direkt att det är till sommarläsningen serien hör, då den är så härlig, somrig, spirande och fylld av känslor. Att Jenny Han lyckas få till den känslan är imponerande. Jag är också imponerad av handlingen i övrigt, för även om den inte är särskilt speciell blir den på något sätt helt unik, tack vare att Lara Jean är en så underbar karaktär och att kärlek framställs på ett helt nytt sätt, som verkligen får mig att längta efter att också uppleva den. 

Som regel brukar andra boken i en serie alltid vara sämst, men här gäller inte det. Boken är precis lika bra som seriens första, och det tack vare mycket relaterbart innehåll, oväntade vändningar, realistiska känslor och trovärdiga relationer. Jenny Han har verkligen lyckats med sina karaktärer, och jag älskar Kitty. Hon är bara en bikaraktär, men ändå så viktig och tillför så mycket. 

Slutligen vill jag bara nämna språket: Jag läste boken på engelska, och det är verkligen en bra bok att läsa på engelska för mindre vana läsare, då den är lättläst, men ändå har ett "bra" och ganska avancerat språk. 

P.S. I still love you är precis lika bra som första boken. Jag vill både läsa sista boken redan nu, och vänta med den väldigt länge, för jag vill få veta hur det ska gå för Lara Jean samtidigt som jag inte vill att serien ska slut än på ett tag. För den är underbar. Kärlek beskrivs så fint och unikt, och handlingen är enkel men ändå så perfekt. Den perfekta sommarboken, men boken passar minst lika bra för att locka fram varma känslor på vintern.

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Jenny Han
Förlag: Scholastic Children's Books
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 337 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: To All the Boys I've Loved Before, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: P.S. I still love you
Andra delar i serien: To All the Boys I've Loved Before (Till alla killar jag har gillat), Always and Forever, Lara Jean
Annat: Utkommer på svenska i juni!

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken som pocket finns på Adlibris och CDON.
Boken i e-format finns på Bokus och CDON

lördag 19 maj 2018

Skapelsens krona

Stort tack, Everlasting Publisher, för en positiv överraskning till recensionsexemplar!

Skapelsens krona är en svensk ungdomsroman inom temat fantastik. Författaren Jonas Söderberg tar med läsarna på en mörk resa till Dalbos skrämmande skogar. En skolklass ska på en klassresa första året på gymnasiet för att undersöka ekosystem inom biologi, men den tar inte lång tid innan allt tar en oväntad vändning. En elev finner ett gammalt lik, och efter det blir hon aldrig sig själv igen.

Tack och lov så finns Rafaelhemmet i närheten och trots att Ankas ärende egentligen inte hör dit erbjuder de henne snällt en plats för att få vård. Fast kanske finns det en baktanke? När de andra eleverna inser att det finns märkliga militärer på ön, och när de inte ens får besöka sin klasskamrat, som enligt läkarna drabbats av en mycket svår sjukdom, blir det tydligt att något är fel. Frågan är bara hur man besegrar något som kan ta sig in på de minst oåtkomliga av platser...

”Vi är framme”, sa Jonte tyst mot fönsterglaset.
[...]
När bussen körde den sista sträckan mellan två halvt igenvuxna åkrar försvann solen helt bakom berget, och lämnade dalen i ett avvaktande dunkel.
s. 16

* * *

Wow, vilken överraskning! Jag är som regel skeptisk till böcker som utspelar sig under kanske 1970-1990-talet, då det alldeles för ofta blir alldeles för mycket av en nostalgitripp till författarens ungdomsår, och jag själv har svårt att relatera till något. Men Skapelsens krona är boken som får mig att omforma den här regeln. Det är 70-tal, men ingen fånig nostalgi, och jag kan verkligen njuta av läsningen på ett oväntat sätt!

Något annat som gör boken speciell är den unika handlingen. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig, men med tanke på skog och vildmark var det något mer väsen-inspirerat än vad Skapelsens krona erbjuder. Jag är dock så tacksam över att bokens handling är en helt annan, för jag överraskas ständigt och vill bara fortsätta läsa för att få mer av den här nytänkande, spännande och obehagliga och trots fantastikdelarna skrämmande verklighetstrogna boken.

Språket är det jag gillar minst med boken, och jag reagerade redan i början när det innan den började stod något i stil med att förlaget friskriver sig från eventuella felaktigheter i boken. Som om det skulle vara något utöver det vanliga, vilket jag faktiskt kan känna lite då och då. En del kommatecken kommer lite olägligt och språket har inte riktigt rätt rytm och till en början är det lite jobbigt att läsa då, men när handlingen väl kommit igång glöms språket bort, för det är så spännande och jag vill bara läsa vidare. 

Läsa mer. Det vill jag förresten nu också. Jag hoppas, hoppas att Jonas Söderberg fullföljer berättelsen om Jonte och Anka, för det där slutet tär på mig och vill ha mer av den här unika boken. Söderberg har inte gjort saker för komplicerade, utan han håller allt enkelt, och därmed räcker 250 sidor bra för att få läsaren att känna alltifrån obehag och rädsla till empati, och hans författande är imponerande!

Skapelsens krona överraskar mig positivt på många sätt. Handlingen är unik och mycket intressant, och jag hoppas att författaren fullföljer berättelsen snart. Dessutom: Söderberg imponerar på mig med sitt författande, för han skriver fantastik på hög nivå utan att komplicera saker och ting för mycket. Det resulterar i en lättillgänglig, unik bok som påminner mig om varför fantastik är så fantastiskt!

Betyg: 
    

Författare: Jonas Söderberg
Förlag: Everlasting Publisher
Utgivningsår: 2018 
Antal sidor: 252 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Skapelsens krona
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus